Måndag
Vid IBS rekommenderas små frekventa måltider med mindre andel fett (t ex nyckelhålsmärkt mjölk, ost, kött, pålägg). Man bör vara extra noggrann när man tuggar maten, eller välja lättuggad mat. Man får bekymmer med stekt mat, råkost, nötter, frön. Kaffe, alkohol och kryddor stimulerar tjocktarmen och det kan finnas anledning pröva att minska på sådant. Man får mer besvär av fibrer, liksom av mjölk- och mejeriprodukter, grönsaker, frukt och sädesprodukter, Man kan pröva att skala frukten och riva eller hacka grönsaker och pröva finmalda fiberprodukter framför bröd och flingor med stor andel hela korn.
Om gasbesvär är dominerande bör man tänka på att fett i kosten ytterligare kan öka dessa problem. Kolsyrad dryck och tuggummi bör undvikas.
IBS kan i dagsläget inte botas och det finns ännu ingen vedertagen behandling, men dieten har stor betydelse. Ökad mängd av vattenlösliga fiber i kosten, brukar kunna hjälpa patienter med förstoppning som dominerande symptom. Även antidepressiv medicin av typen tricykliska antidepressiva (TCA), exempelvis tryptizol, i små doser har på senare tid börjat användas med goda resultat. Det finns inga undersökningar som med säkerhet kan visa att även selektiva serotonin återhämmande (SSRI) skulle hjälpa mot smärtan och tarmbesvären vid IBS, men de kan göra att patienten allmänt mår bättre. Även kognitiv beteendeterapi och regelbundet idrottande har påvisat goda resultat i internationella studier. Hypnosterapi har i en Cochrane översikt inte undersökts tillräckligt i välgjorda studier för att kunna avgöra dess effektivitet. Vid diarré som dominerande symptom kan ett minskat intag av kostfibrer samt medicin som innehåller loperamid lindra besvären. Vid magkramper ges kramplösande medicin som till exempel Egazil. Probiotika kan ha effekt vid IBS
Maten sönderdelas i mag-tarmkanalen
När man sväljer mat går den först igenom matstrupen. Sedan passerar den i tur och ordning
- magsäcken
- första delen av tunntarmen – tolvfingertarmen
- resterande delar av tunntarmen
- tjocktarmen
- ändtarmen.
Alla delarna kallas tillsammans för mag-tarmkanalen. Maten ska på sin väg genom munhålan, matstrupen, magsäcken och tolvfingertarmen delas sönder i allt mindre delar. Födoämnena ska sedan tas upp till blodet genom små blodkärl som finns framför allt i tunntarmsväggens slemhinna. I tjocktarmen sugs vätska upp från tarminnehållet så att avföringen blir lagom fast.
Ökade besvär från tarmen Längs tarmen löper muskler som arbetar på ett speciellt sätt, både för att det som finns i tarmen ska blandas, och för att det ska föras fram genom tarmen på rätt sätt. Tarmens rörelsemönster kallas för peristaltik. Rörelserna ger upphov till en tryckvåg som pressar tarminnehållet mot ändtarmen, på samma sätt som när man klämmer ut innehållet ur en kaviartub.
Rörelserna styrs av ett samspel mellan nerver och hormoner i tarmen och via nervbanor till och från hjärnan. Om man har IBS så har man en ökad retbarhet i nerverna i detta samspel. Det gör att tarmen kan upplevas som extra känslig.
Sjukdomen är vanligare bland kvinnor.
Om man har IBS är det vanligt att man har ont, är orolig och mår dåligt. Man kan då få symtom från nervsystemet, som till exempel
- hjärtklappning
- svettningar
- huvudvärk
- trötthet.
Även om depression, stress och oro inte är orsaken till IBS kan besvären öka av detta. Därför är det viktigt att tänka över sin livssituation och, om det finns sådana faktorer, försöka påverka dessa.De flesta mag-tarmsjukdomar påverkas av stress. Det är därför viktigt att se över sin vardag och se till att det finns tid för vila och avkoppling.
Många som har IBS brukar må bättre av små och lite tätare måltider. Fet mat brukar ge mer besvär.Regelbundna mattider är viktigt, likaså att man tillåter sig själv att gå på toaletten när man behöver det. Rekommendationen är att äta små måltider men vid flera tillfällen under dagen, 3 huvudmål och 2-3 mellanmål.
Det är bra om man kan försöka skaffa sig regelbunda vanor för tömning av tarmen. Man ska inte låta bli att gå på toaletten om man känner trängning till avföring.
Avslappning kan ibland göra att innehållet i tarmen får ett bättre flöde. Hypnos kan vara ett sätt att slappna av och därigenom försöka få tarmrörelserna att fungera bättre.
Eftersom det inte går att komma åt själva orsaken till besvären finns det alltid en risk att de kommer tillbaka. Det gäller även om besvären är helt borta. Det är vanligt att man har långa perioder när man känner sig helt frisk. Sedan kan det komma en tid med mer besvär, framför allt om man är stressad, glömmer att äta eller gå på toaletten regelbundet.
Kosten
- Undvik grova, så kallade olösliga fibrer (cerealier, kli). Alla magar klarar inte detta.
- Undvik fet mat som ofta förvärrar symtomen och socker, kaffe och alkohol.
- Undvik stora måltider, men ät regelbundet (frukost, lunch, middag samt två till tre mellanmål varje dag).
- Tänk på att många sötningsmedel (sorbitol, xylitol) kan ge upphov till tarmbesvär (obs! tuggummi, halstabletter).
- Kostrådgivning hos dietist kan många gånger ha god effekt.
- Om inget annat hjälper – gör ett försök att sluta med mejeriprodukter.
Såå himla trött :/ Funderar att vara hemma idag igen och vädret är inget vidare :/
